Totalt icke-handikappanpassat. Inte en hiss i sikte.
Det enda som finns är en enkel linbana, med en liten bur i vilken de hissar upp cementpåsar och annat otympligt.
Det verkar för övrigt som att det mesta med klostret är lite svårt, man ska liksom inte "råka" komma förbi utan att ha det som ett mål man verkligen eftersträvar.
När man väl är där är det ganska enkelt och behagligt, kanske inte just det praktiska, men det är verkligen ett ställe för inre rannsakan och eftertanke.
No comments:
Post a Comment