Thursday 22 October 2009

Kamelauktion



Ytterligare en sjuk dag vid tv:n råkade jag bläddra förbi den här kanalen från något Gulfland. Det ser man på killarnas klädsel och på att de är på en kamelauktion. (Ok, dromedarauktion då, efter påpekande av vissa läsare. Tydligen är detta evenemang så pass intressant att man sänder det på tv. Auktionen gick till som en hästauktion antar jag, det vill säga dromedarens namn, ålder och tandstatus ropades ut. Dromedarerna gick runt i sin hage, eller vad det nu kallas för dromedarer, och såg stolta ut. Det verkar som att de känner sitt värde. Dock förstod jag inte hur budgivningen gick till, det var en blixtsnabb händelse som gick mina ögon förbi.

45.000 lira


Vissa dagar känner man sig extra rik. Som när man kan lägga upp 45 stycken tusenlappar på golvet och njuta av utsikten. Dock är 45 papp inte så mycket att hänga i julgran, "bara" omkring 7.000 kronor. Visserligen inte att förakta, men det blir inte lika många tusingar att göra solfjäder av.
Men irriterande att den största summa man kan ta ut på de flesta bankomater bara är 10.000 syriska pund (eller lira), vilket motsvarar omkring 1.500 kronor. Inte mycket att hurra för om man ska vara här ett tag. Det blir många extra uttagsavgifter á 35 kronor i hemmabanken.

Äggforsäljaren


En annan dag gick jag lite vilse i ett halvsunkigt område en bit utanför Gamla stan. Nar jag strosade genom de smutsiga gatorna såg jag den har affären. Mycket specialiserad kan man säga. Farbrorn (som skymtar lite i bilden uppe till hoger) säljer bara och endast ägg.
Men man får ju säga att han gör reklam för sina ägg pa ett rätt fint satt - bruna ägg i blåa kartonger, och vita ägg pa lila kartonger för att piffa till det hela. Jag frågade om jag fick ta en bild och det fick jag. Farbrorn undrade inte varför. Han verkade stolt över sina ägg.

Lost i Gamla stan




Strax efter skymningen råkade jag gå vilse i gränderna i Gamla stan. I mörkret är det inte lätt att hitta ut och även om jag råkat ha en karta med mig hade den inte stämt och gatunamn (snarare grändnamn) är inget man öodslar tid på häromkring. Som mina trogna läsare redan vet, används inte officiella gatunamn särskilt mycket i den här delen av världen. Jag lyckades dock hitta ut ur labyrinten efter ett tag. Min metod var att följa de fåtaliga människor jag såg, och visade sig vara smart, för de var tydligen på väg mot något mer befolkade gränder och gator.

Alkohol och hijab

Det här ser inte mycket ut för världen, men visar att allt inte är så enkelt som det ser ut här i världen. Vad man inte ser på bilden är ölglaset framfor mannen till vänster. Kvinnan som sitter mitt emot honom bar hijab, har alltsa täckt har. Det borde ju inte gå ihop tanker man, särskilt inte mitt på blanka dan. Men så är det också vid Bab Touma, det kristna området i Gamla stan. Många kanske tycker att det inte går ihop att en kvinna med täckt hår sitter på restaurang med en man som dricker alkohol. Men i det här landet går mycket ihop som kanske inte förväntas gå ihop i västerländska ögon.

Dagens kackerlacka


Kackerlackorna tillhör inte heller mina favoriter. Den har stora rackaren, 4-5 centimeter lång, uppenbarade sig på en balkong jag råkade befinna mig i närheten av. För att riktigt glädja mina läsare tog jag en närbild.
Det såg ut som att kackerlackan låg död på rygg. Men ack vad sällan kackerlackor dör bara så där... En halvmeter bort stod ett mindre exemplar av samma art och såg arg ut och viftade med sina spröt. Troligen en yngre släkting. Nar jag skulle lyfta bort den mindre med en sopskyffel började den spreta hejvilt. Sedan skulle den stora mamma-kackerlackan bort. Tji vad den inte var död! Den låg bara och vilade på rygg visade det sig. När jag petade på den med skyffeln var det knappt jag hann slänga ner den på gatan innan den började sprattla på ett sätt som fick mig att tro att den ville stanna kvar. Jag tittade aldrig ner på gatan för att se reaktionen från de som eventuellt fick en feting-kackerlacka i huvudet...

Golan-konferens


Är man sjuk händer det att man tittar för mycket på tv. För ett tag sedan var den en konferens om Golanhöjden, ett känsligt ämne i denna region. Det ordnades en "Internationell konferens" kring det hela, som den syriska statstelevisionen naturligvis sände ett långt block om i kvällsnyheterna. Alla på konferensen hade samma uppfattning - att det rör sig om ockuperat område. Inga deltagare från landet sydväst om detta, det onämnbara landet, var så klart inbjudna.
I Golanbergen bor det många druser, vars manliga befolkning är stolta över sina mustacher. Några av de mustaschbeprydda fick säga något i statstelevisionen, (faktiskt en kvinna också, dock utan musche), troligen var det väl inövat och välrepeterat och förhandsgranskat. Rätt snygg bildmix de fick till i tv i alla fall, med flaggan halvt genomskinlig i bakgrunden.

Fredags-TV


Det finns ju hur många arabiska tv-kanaler som helst! Inte så konstigt kanske, det finns ju rätt många arabisktalande länder. Om det fanns flera svensktalande länder kanske det också skulle finnas hundratals svenskspråkiga kanaler. Här finns det så klart också en massa religiösa kanaler. På fredagar, då den viktiga veckobönen infaller, visas bönen i TV för de som inte orkar eller kan gå till moskén. Den här bönestunden sändes från något land kring Gulfen, fattade inte riktigt vilket. Farbrorn längst fram leder bönen, halvsjunger lite recitationer från Koranen och så ber alla.

Tomt lite varstans


Det blev visst lika tomt i uppdateringen som en fredag på en i vanlig marknadsgata, till följd av tidsbrist i att hitta ställen som funkar för uppdatering. Fredagar är som sagt sköna om man vill ha lite lugn och ro. Men nu har jag varit sjuk i flera veckor och är trött på det. En läkare tror att jag är allergisk mot damm och luftföroreningar och det kan mycket väl stämma. Efter tre dagar med lite meducin känner jag mig bättre. Damaskus är inte den ultimata staden om man vill ha frisk luft, i vart fall inte inne i stan, där det mesta är skitigt och dammigt.