Thursday 29 November 2007

Närbutiken runt hörnet

Det här är vår favorit när det gäller små närbutiker i kvarteret. Det finns sådana i vart och vartannat hörn. Oftast öppna till sent på kvällen. Det verkar inte som att de har några särskilda tider, eller också har jag inte fattat det.

I vår favvobutik sitter en liten farbror som är så snäll, så snäll. Han ler sött när vi kommer in och hälsar alltid ultravänligt.

Så även om hans utbud inte är det största och bästa och affären mest är som en större stökig garderob, väljer vi alltid honom först.

Jag tror att hans affär heter något i stil med "Den yttersta affären" eller "Den sista affären", ungefär som en sorts gammeldags och icke-amerikansk variant av 7-Eleven. Ska ta reda på det exakta namnet.

Ful belysning

I Mellanöstern finns en stark tendens till ful belysning i hemmen. Lysrör högt upp på väggarna är det absolut vanligaste.

I vårt rum har vi konstigt nog två varianter av lampor: Ett lysrör och en ljuskrona. I ljuskronan fungerar bara två glödlampor, så det räcker mest som mysbelysning. Lysrörets ljus är anskrämligt, men då ser man faktiskt lite bättre. Läslampor är inte att tala om.

De flesta mellanösternbor skulle nog säga att valet av lysrör handlar om ekonomi, alla klagar ständigt över att elektriciteten är dyr.

Av vår hyrestant har jag nu fått ytterligare en förklaring till valet av anskrämlig belysning. När jag sade att lysrör används för att de är mer ekonomiska hävdade hon att så inte alls är fallet. Nej, det handlar om att ljuskronor (som den på bilden) är sååå gammaldags att man numera hellre väljer modern belysning, nämligen lysrör, som också ger bättre belysning.

Visst, bra belysning, men mysig eller ombonad är den inte. Lysrör i hemmamiljo är bara fult som stryk.