Tuesday 27 March 2007

Tisdag 27/3 Vykort och kungen

Har man inget annat för sig kan man alltid ta vykortsaktiga bilder i Marrakech. Eftersom jag haft annat för mig hann jag inte göra annat än att ta några snygga bilder i solnedgången. Här en annan vinkel över Djema el Fna. Den här gången från andra hållet, på en restaurang som heter Chez Chegrouni. Mycket bättre än restaurang Toubkal där jag åt häromdagen, men ungefär samma prisnivå. "Everybody's favourite cheap restaurant in the Medina", står det i en guidbok. Jag håller med, Chegrouni är faktiskt riktigt bra. God mat till hyfsat pris och schysst inredning; inte för plastig, inte för fin, utan lagom rustik utan att vara insmickrande.

Två trappor upp finns den här utsikten. Inte så illa i solnedgången och strax efter. Moskén ligger till höger om bilden ovanför, alltså mitt emot Chez Chegrouni.

Förresten hörde jag en rolig diskussion mellan några amerikaner ikväll. De satt och drack öl på sleeziga Hotel Tazi (som verkligen är just så dåligt som ryktet förtäljer). Givetvis var de högljudda som överallt i världen.

En av dem, en amerikanskt tjock kvinna, utropade fascinerat: "Wow can you belive it, they had a picture of the KING on the wall at the busstation?!?!?!"
De övriga i hennes grupp mumlade medkännnande, så hon fortsatte: "Can you imagine what it would look like if we had pictures of Bush everywhere?!?!"
Och det kunde de ju inte. Småchockade skickade de runt hennes mobilkamera och tittade på kungabilden.

Det var som att hon upptäckt världsrymden alldeles själv. Jo, visst är det lite udda för oss västerlänningar att det i alla arabiska länder sitter stora bilder lite överallt, (restauranger, caféer, affärer, busstationer, banker etc) på landets härskare. Men det gör det, och då är det inte så himla konstigt att man hittar ett foto på kungen just på en busstation. Antingen hade amerikanskan precis anlänt, eller också hade hon nyss öppnat ögonen.

I det här landet heter kungen Muhammed VI, han är cirka 45 år och fick ärva tronen av sin framlidne far som avled 1999. Givetvis finns hans bild överallt, ibland poserar han tillsammans med sin far, oftast dock själv. På vissa bilder har han vita kläder på sig (ska signalera att han inte bara är världslig kung, utan också landets högste religiöse auktoritet), ofta är han iklädd militäruniform och på vissa bilder - som den jag tog på apoteket runt hörnet - är han cool i vit skjorta och svarta solglasögon. Ibland ser man coola bilder på honom i något sportsammanhang, typ med någon fräsig bil eller så.

Det man undrar över är om det är en och samma fotograf som tar alla dessa foton på kungen som sätts upp överallt. Eller är det flera? Godkänner kungen alla foton personligen? (Det kan man väl anta). Har kungen en egen fotoavdelning? (Kan man väl också anta). Svaret på dessa frågor har jag inte, men det vore intressant att veta. Och man kan ju undra om härskarna i övriga arabvärlden har någon sorts kunskaps- eller erfarenhetsutbyte när det gäller dessa officiella bilder? Kanske möts de ibland för att diskutera var det är extra bra och effektivt att sätta upp dem? Tja, man blir ju filosofisk på kuppen när man tänker på allt detta...

För att inte tala om tanken på hur folk i Sverige skulle reagera om det började sättas upp bilder på kungen och Silvia i tunnelbanan, i Pressbyrån, på pubar och restauranger, bakom kassan i Konsum, på Friskis och Svettis, och på alla arbetsplatser.

Anyways. Här tycker många att den nya kungen är modern och bra, att han gjort många goda saker för att förändra landet till det bättre. En sak som uppskattas av vissa, men som retar upp andra, är att han efter flera år lyckats få till stånd en förändring av Mudawwana, dvs den lagstiftning som reglerar giftermål, skilsmässa och vårdnadsfrågor. Alltså sådana lagar som i alla länder är eller har varit till för att kontrollera kvinnor.

Med den nya Mudawwana i Marocko har kvinnan bland annat rätt till att ta initativ till skilsmässa utan att ha en massa krångliga skäl som tidigare. Skäl som knappt gick att uppfylla i praktiken. Dessutom måste mannen också tala om utifall han gifter sig med ytterligare en kvinna. Att män har en hemlig "extrafamilj" tycks inte vara allt för ovanligt i Marocko, i andra länder hör man inte talas om det på samma sätt.

Så det är klart att den nya lagstiftningen ogillas av en del. Men det finns ju också västerländska män som tycker att det gått för långt i jämställdheten, så vi ska inte slå oss helt för bröstet. Allt är relativt och saker förbättras även utanför Sverige och EU. Även om det sker till vår stora häpnad.

Måndag 26/3 Kallt & blåsigt

Uhhhh kall måndag, det blåser och har regnat lite. Runt 18 grader, men blåsten gör det värre, fast det är väl inte som Sverige. Sedan klarnade det upp och var bara sol och blåst.

Jag är extremt lat, åt frukost allt för länge. Hasade runt och gjorde ingenting. Tog en sväng och köpte oliver av en ny söt olivfarbror. ”Schuwia min hadak zeitoun” sade jag, alltså ”några av de där oliverna”.

På väg tillbaka såg jag en kvinna i chockrosa jellaba som satt på en pall på en matta på Djema el Fna, med en stor bunt färsk mynta i handen. Hon pratade konstant, drog knappt andan under de tio minuter jag stod där. En stor folkskara lyssnade koncentrerat. Det såg inte ut som att hon sålde något, för hon hade bara en enda myntabunt.

Jag försökte utröna vad budskapet var. Hon pratade om att sälja och köpa, något om hälsa, men jag fattade inte vad det handlade om, hennes svada var snabb och marockansk och jag hängde inte direkt med. Har sällan hört någon som kan prata så länge utan att ta minsta paus. Värsta predikantstilen. Antingen var hon försäljare för någon myntaförsäljande grossist, eller så hade hon något djupare andligt, mystiskt eller bara knasigt budskap.

Tog en kaffe på torget och fotograferade turister och andra passerande. Inga storartade händelser idag, men att sitta och titta på allt som pågår på Djema el Fna är alltid kul. Turistgrupperna går i stora flockar med sina officiella guider, alltid klädda i jellaba. Ska väl se pittoreskt ut. Inne i basaren ser turistgrupperna rätt roliga ut när de går som ankor på rad.

Här om dagen hörde jag talas om en fransk filmstudent som håller på att göra en dokumentärfilm om livet på Djema el Fna. Det låter jättespännande, kan bli hur bra som helst, den skulle jag vilja se.