Te-konspiration

I de flesta länderna i Mellanöstern och Nordafrika dominerar Liptons marknaden för te till 90 procent. Och då pratar vi bara EN sorts te, de gula påsarna.

Det är nästan så att man börjar ana en kolonialistisk te-konspiration. Engelsmännen har ju härjat runt i regionen i över 200 år och på olika sätt försökt pracka på folk sina vanor och varor.

Men nu kan man skönja en ny trend! Lipton håller på att få konkurrens av Mahmouds te, som gör reklam för sig som ett reellt alternativ till de evinnerliga gula Liptonpåsarna.

TV-reportage

Jag har ingen aning om vad de sysslar med här, men det är ju någon sorts TV-inslag som spelas in av den konstymklädde mannen till vänster.

Vad de svartklädda damerna gör på bilden vet jag inte heller. Men ett är säkert, de är superreligiösa eftersom de också täcker hela ansiktet.

Om man känner till islam vet man att religionen inte kräver så mycket täckning. De som täcker sig så här mycket deltar i en sorts självutnämnd "tävling", där de försöker vara extra prudentliga. Därmed tycks de tro att de automatiskt blir bättre religiösa.

Reglerna för tävlingen är enkla: Den som täcker sig mest vinner. De här damerna vinner inte, för de har inte också handskar på händerna.

Ibland ser man så här väldraperade damer bli ledda på gatorna, som om de vore blinda. Tacka tusan för det, om man inte ser vart man sätter sina fötter måste man oftast ha en ledsagare.

Julgranar i Damaskus

Trots att solen mest har skinit och det är runt 14-15 grader dagtid nalkas julen även i Damaskus.

Häromdagen stod en tomte och brölade på stora gatan. Det var någon julfest i en skola.

De tycks också ha julmarknader här. I en hörna i en gränd i gamla stan började det med de här plastgranarna.

Några dagar senare stod bord uppställda med en massa julkrams, även kallade juldekorationer.

Igår på de engelskspråkiga nyheterna kl 22 (urkassa!) visades ett alldeles för långt inslag om någon julbasar som rika hemmafruar ordnar varje år. När ska Rapport börja visa inslag om julbasarer?

Konstcaféet vid Bab Sharqi

Alldeles innanför den östra porten (Bab al-Sharqi) i gamla stan, finns Art café Ninar.

Ett trevligt ställe där de visar utställningar och där man kan äta mat, dricka alkohol och röka vattenpipa. Det finns alltså många sådana ställen i de kristna kvarteren.

Menyn är dock helt på arabiska, men jag lyckades beställa det jag ville ha, så jag är nöjd!

Nyligen visades en utställning av en kvinnlig syrisk konstnärinna som heter Hala och som bott utomlands i många år. Det är hennes tavlor man ser i bakgrunden.

Vad tycker Song_Lover om de här tavlorna? ;-)

Trött skräddare

Skräddaren runt hörnet har öppet från tidig morgon till sen kväll. Inte konstigt att han är trött ibland.

Kunde inte låta bli att ta en bild i smyg när han satt och sov med huvudet på sin symaskin.

Imorse lämnade jag in min jeans för att de behövde förkortas. Ikväll hämtade jag dem, snyggt uppsydda, för det facila priset av 13 kronor.

Mörkt argheelecafé

Det här var en kväll på ett mörkt hak där man kan röka vattenpipa (argheele), äta mat och till och med dricka vin eller öl. I de kristna kvarteren så klart.

Ibland sitter en kille i ett hörn och spelar oud, den arabiska lutan. Det gjorde han den här kvällen, och jag har en inspelning som jag inte kan ladda upp. Det verkar som att näthastigheten är för långsam här.

Oudkillen hade ett stoooort flin på läpparna hela tiden och flirtade hejvilt med kvinnorna i publiken. Vi tittade bort. Bakom oss satt två syriskor och log stort mot honom, så när han spelat klart slog han sig genast ner vid deras bord med sitt slemma leende.

Framför mig i mörkret på bilen, satt en ensam kvinna i lång svart traditionell klänning och glitter i håret och rökte vattenpipa alldeles för sig själv. Skumt. Det är inte ofta man ser kvinnor härifrån sitta ensamma på en krog.

Vattenpipans munstycke är nästan det enda man ser på bilden.