Måndag 16/4 Dåtida motell

Skulle vara organiserad idag och göra en massa viktiga saker. Istället råkade en kort shoppingrunda dra ut hela dagen, det är så lätt att prata strunt lite här och där med halvbekanta affärsinnehavare och bara flumma runt i största allmänhet.

Denna gång blev det inköp till mig själv. Köpte två snygga klänningar, eller vad man nu ska kalla dem. Inte direkt vanliga svenska klänningar. Ett par glittertofflor fastnade också i mina händer, det var oväntat även för mig, men kanske passar de lite lagom hädiskt till jeans. Annars får jag väl hänga dem på väggen.

Lite kulturrunda blev det också. I nordvästra kvarteren av medinan finns det en massa gamla spännande hus, gamla karavanseraljer. Det var ungefär som gamla tiders motell för handelsresande.

Den tidens motell var stora hus med gigantiska dörrar, för att hästar och kameler skulle kunna komma in på gården. Minst fyra meter i höjd.

En rak gång leder in till en stor fyrkantig gård, där det finns en massa rum åt alla håll. I rummen förvarades djuren och varorna. En trappa upp finns det mindre rum, där de handelsresande kunde hyra in sig för en natt eller fler.

Idag används dessa seraljer mest som hantverksverkstäder eller utställningslokaler och en trappa upp bor det fattiga människor i små rum med kanske i bästa fall ett gasolkök i ett hörn. Numera ser det inte så tilltalande ut.

I en av seraljerna hade kungen (inte nu igen!) varit på besök i slutet av mars i år. Självklart hängde då ett inramat tidningsurklipp på väggen.
”Det känns lite feodalt och medeltid”, anmärkte en västerlänning.
Man kan inte annat än hålla med.

I samma kvarter finns idag en massa fina caféer för rika turister. Det är gamla riader som lyxrenoverats till vansinne. Priserna för en kaffe är minst dubbelt så högt som på normala ställen. Inne på de pittoreska gårdarna sitter turisterna och drar andan, men västerländska oaser som dessa caféer kan nog behövas ibland.

I den vänstra basargatan är det lite lugnare än på den högra galna gatan. Inte lika många attackerande försäljare. Det var länge sedan jag var där, och det var rätt skönt måste jag säga.

In i en liten gränd man aldrig skulle tänka på att gå in i ligger Dar Sherif, ett kulturcentrum, startat av en marockansk arkitekt som lät renovera ett gammalt fallfärdigt palats i början av 2000-talet. (Även bilden högst upp). Nu ställer marockanska och andra konstnärer ut och på taket kan man fika i en superpittoresk miljö.

Huset är ett av de äldsta i Marrakech, från 1600-talets mitt. Ursprungligen var det ett mottagningspalats för någon rik pascha, amir eller liknande potentat, därför är det ungefär tre normala våningar på höjden innan nästa våning kommer. Inte något intimt vardagsrum alltså.

Hela stället är renoverat på ett smakfullt och exotiskt sätt som tilltalar västerlänningar som vill ha lite Marocko, men också vita trendiga kuddar och avskalad renhet. Det får de där. Det är ytterligare ett av de ställen som mest frekventeras av västerlänningar och intellektuella och kulturella marockaner.

Sneglade in över en mur, vilket man inte egentligen får, för det är ”privacy” som gäller i den här kulturen. På andra sidan muren var det värsta lyxriaden. Under ett ”exotiskt” tälttak låg en slö västerlänning och läste, på nästa altan låg två feta vita män och solade. Allt var perfekt renoverat i yttersta pittoresksmak. Det såg dyrt ut. Några snäpp bort på ett annat lyxrenoverat tak satt några västerländska kvinnor och drack kaffe. En ”ödmjuk” marockan serverade. Det såg också dyrt ut.

Sedan råkade det sig så att jag nästan håller på att köpa en minifontän i mosaik. Inte särskilt någon av dem på bilden, man kan beställa vilken färgkombination som helst. Jag som alltid längtat efter en fontän för att få porlande ljud hemma. Snart blir det verklighet.

Pris: Drygt 600 svenska kronor och med lite socialisering verkar det som att jag får billig eller rent av gratis frakt till Sverige. Hur nöjd blir man inte av en sådan deal?! :-) Insha’allah når den fram till mig i Sverige någon gång innan stjärnorna slutar lysa över Marrakech natthimmel...

Söndag 15/4 Otrendiga marknader

Strålande sol och 28 grader varmt, härligt! Efter slö morgon och lång frukost på taket med kontemplativgloende på Atlasbergen, for vi iväg på lite olika marknader.

På väg till taxin höll en cyklist med en stor bunt levande höns - bundna i benen, hängandes upp och ner på styret - att krocka med mig. De stackars hönsen kacklade olyckligt. Synd att jag inte hann ta en bild, det såg rätt sjukt ut.

Först en blandning av loppmarknad, billighetsmarknad och möbelmarknad i utkanten av medinan. Man kunde köpa allt från begagnade prylar, kläder och skor till bättre begagnade eller nygjorda möbler. En helt vanlig ocharmig marknad för lokalbefolkningen.

I vart och vartannat hörn stod killar och sålde piratkopior av filmer och CD-skivor, ingen har hört talas om eller bryr sig om copyright. Eller vad sägs om en liten skolbänk med latinska och arabiska bokstäver på bordsskivan? Tänk er de små skolbarnen här, de ska lära sig två alfabet på en gång, inte lätt.

Marknadsområdet var slafsigt byggt och fult. Synnerligen ocharmerande. Inte många turister i sikte. Det var mest marockanska män som frekventerade marknaden. Kanske för att det såldes saker för män. Allt från rakapparater till skruvmejslar och underkläder för män och kopior på jeans. Allmän röra och trängsel som vanligt.

De enda fynd man kan göra där är vackra gamla trädörrar och berbermöbler. För inte så länge sedan slängdes sådana saker, men nu har européernas intresse fått marockanerna att inse att de har ett värde.

Sedan for vi iväg till en annan marknad, i utkanten av stan. Riktigt mycket fula saker, gräsliga möblemang i en blandning av trä och tegelstensimitation. Det fanns ingenting jag hade velat ha, men det var kul att se hur ”svenssson”-smaken här ser ut. Den är rätt lik motsvarande smak i Mellanöstern.

Mattorna enligt gängse smak är dock inte särskilt snygga i mitt tycke. Precis när jag tog kortet kom mattförsäljaren ut och "välkomnade" oss med öppna armar. Sedan var han en pain in the ass. Det är som att någon knäpp funktion träder i kraft per automatik när vissa ser icke-marockaner.

Anyways. Det som gäller är stooora gigantiska soffor och fåtöljer (eftersom det alltid kommer en massa folk på besök och häckar runt i timmar). Ibland med hiskeliga mönster som den röda fåtöljen, men inte alltid.

De dekorationer som anses fina är inte alltid enligt europeisk "god" smak. Mycket glasdekorationer, plast och sådant som vi tycker är kitsch eller gräsligt. Men jag ska inte dissa smaken totalt, om man satsar på lite bättre kvalitet, minus plastblommor och de fulaste tavlorna, kan det bli riktigt stiligt.

Utanför marknaden kunde man beställa hemtransport. Den bestod av ett gäng åsnor med kärror.

Som kronan på dagen testade jag McArabia i det stora köpcentret Marjane. Jag kan inte påstå att jag rekommenderar McArabia, ät något annat. Reklamen är bättre än verkligheten. Men det var väl inget nytt.

Och av en resenär som kom från Essaouria idag fick jag veta att huvudvägen varit avstängd i tre timmar - för att kungen höll på att lämna stan. (Han har varit där och invigt något vindkraftverk). Som vanligt förannonseras ingenting, av säkerhetsskäl.

Efter att kungen passerat tog det ytterligare några timmar innan resten av hovet lämnade stan och avspärrningarna togs bort. Alla annan trafik var totalt blockerad. Jag säger då det... Sådan där historier hör man hela tiden här, centrala Marrakech är blockerat titt som tätt med trafikkaos som följd, ofta i rusningstid. Man kan konstatera att vår kung är lite smidigare av sig i trafiken. I alla fall för det mesta.