Lite kulturevenemang igen på kvällen. På andra sidan Djema el Fna, genom en massa gränder, finns ett ställe som heter Dar el Ballarj. Det är ett gammalt sjukhus för storkar (!) som byggts om till kulturcentrum av en rik schwizisk kvinna, Susanna Biedermann, som liksom många andra européer blivit kära i Marrakech.
Jag måste verkligen ta reda på det här med marrakeschbornas beundran för storkar. Tänk att de hade ett sjukhus för sjuka storkar! Är inte det fascinerande? Nog för att det finns många storkar i stan, en bit bort från mig räknade en vän till mig en gång antalet och kom fram till omkring 200. Wow.
Susanna Biedermann har under många år lagt ner stora pengar på att renovera det tidigare förfallna storksjukhuset. Nu visas utställningar där, ibland är det konserter, och just den här kvällen var det någon sorts fredsfest för barn, samt minnesmanifestation för Susanna, som avlidit för ungefär två veckor sedan. Hon blev omkring 70 år gammal.Kvällens manifestation skulle börja kl 20. Först en timme senare drog det igång. Musikerna var försenade av någon okänd anledning. Manifestationen utfördes av ett gäng icke-professionella franska dansare iförda vita kläder. De framförde någon sorts dans- och poesiföreställning. En man i svarta kläder skred runt fontänen och läste någon högtidlig dikt på franska. Som vanligt gick en fotograf runt och stod mitt i föreställningen, som så ofta här när saker ska dokumenteras.
Manifestationen var rätt konstig och amatörmässig. Först stod amatördansarna i en cirkel och oummade och vajade tillsammans. Sedan började de skrida ut på golvet och gjorde tillgjorda rörelser. Det passade inte särskilt bra ihop med den marockanska omgivningen och det kändes som att de inte riktigt hade förstått var de befann sig.
Tydligen hade de haft någon sorts workshop med en grupp barn, som sedan också fick vara med och uppträda. Barnen fick vara gulliga och sjunga ”vi vill ha fred” på arabiska. Efter en ganska kort stund kändes det mer som att barnen fick vara gulliga så att de vuxnas ögon skulle tåras, och när det hela framskred blev det mer av ett barnkalas.
Vi gick innan det hela var slut, för sedan skulle den som ville få läsa sina egna (freds)dikter. Vi hade inga på lager och var hungriga. På väg hem passerade vi mösstorget, nu helt öde. Ett helt annat torg än dagtid, då det är full rulle överallt. (Se bild därifrån dagtid fredagen 16/3).På vägen hem såg vi också ett bröllopståg på Djema el Fna. Först hördes ett himla ljud av musikernas trummor och tutande lurar längst fram, sedan såg kom tåget med gästerna. Alla bröllopspresenterna var lastade på en vagn till allmänt beskådande, (bilden), på nästa vagn låg det obligatoriska fåret - levande, men bundet. Så firas ett riktigt marockanskt bröllop.
Förresten höll jag på att bli väskryckt häromdagen. Grrrrr! Gick i den smala gränden mellan Riad Zeitoun el Kedim och gågatan, en mycket smal gränd (bilden till höger), där det trots det åker mopeder och cyklar. Folk kör som galningar här.Det hände mitt på blanka dagen, vid tretiden. Jag och en väninna gick i gränden och precis där den svänger lite och sedan svänger igen - en bit på kanske bara 20 meter - kom en kille rusande efter oss med hög fart och drog i min väska. Det var ingen annan i gränden just där, så han passade på. Det kändes som att han gått efter oss och spanat. Men han fick inte tag på min väska, jag höll i den och drog hårt tillbaka. När vi kom runt hörnet var det en massa folk där, och de fattade genast vad som hänt, men ingen sprang efter killen. Han såg för övrigt inte trashig ut, utan var ganska välklädd och i 30-årsåldern.
Min väninna råkade också ut för en otrevlig sak häromdagen. Hon kom gående på Riad Zeitoun el Kedim, den lite större genomfartsgatan (kanske bara 2,5-3 meter bred dock) och en kille som kom cyklande körde medvetet rakt in i henne. Hon blev så arg att hon slog till honom.
Man undrar vad som driver folk till att vara så aggressiva mot turister... Kanske för många rika turister omkring för många vanliga fattiga lokalboende i medinan. För alla är inte framgångsrika basarinnehavare. Och det finns delar av medinan, den norra och östra, där det inte finns något turistiskt alls och där folk kan vara ganska avoga mot de få västerlänningar som förvirrar sig dit.
