Lördag 14/4 Ännu mer tråkigheter

Hmmm. Nu har det hänt igen. Två självmordsbombare smällde sina bomber i Casablanca idag. Den här gången på en stor gata i centrala stan, Moulay Youssef-gatan. Ingen annan dog, några fick lättare skador. Målet för attacken ska ha varit ett amerikanskt kulturcentrum och USA:s ambassad.

Ingen bra grej. Min cyniska väninna spekulerar i hur priserna på de nu så attraktiva riaderna (gamla arabiska palatshusen) i medinan i gamla stan i Marrakech kommer att sjunka. I nuläget är de uppe i fantasipriser, många fransmän köper riader och gör om till lyxhotell som kostar 1.500 kronor och uppåt per natt. Vår franska granne har redan köpt upp halva kvarteret och lyxrenoverat.

Kungen har sänt sina kondoleanser till familjen till den polis som omkom i polistillslaget i Casablanca för några dagar sedan, när tre terrorister sköts ihjäl och en dödade utlöste sina bomber. Polismannen har postumt tilldelats någon kunglig medalj. Sådant är det fokus på i nyheterna.

I Algeriet där omkring 30 människor dödades i bombattacker mot ministerier häromdagen säger sig al-Qaida ha etablerat sig. Nu ska de satsa på Nordafrika.

Vi tog oss till nya stan för att äta icke-marockansk mat. Hade fått en överdos av tajine och couscous. Längtade efter västerländsk mat. På den italiensk-franska resturangen åt vi god mat, drack gott lokalt vin och klämde i oss massa efterrätt. Nöjda och belåtna strövade vi ner för Muhammed V-avenyn innan vi tämligen omgående började irritera oss på alla störande män (allt för många) som tror att det är jättecharmigt att lismande väsa ”bonjour” till alla turistkvinnor de möter. Det låter inte så illa tycker ni, men det är det, för de skulle inte tilltala marockanska kvinnor på det sättet och det är irriterande att ständigt möta dessa puckon. Jag är på väg att bli väldigt otrevlig i vissa situationer.

På väg tillbaka passerade vi ett tidningsstånd där jag upptäckte en arabisk Time-liknande tidskrift som heter Nishan. Den samarbetar ofta med franskspråkiga Telqel, (som jag skrev om i fredags), fick jag veta. De som kan läsa arabiska ser att rubriken i vitt och rött på veckans omslag är ”Terroristerna mot polisen - Kriget”.

Under affischen för Nishan hängde en affish för Telqel, som också tar upp terrorism. Rubriken är "La guerre urbaine". Mycket sådant just nu. Bredvid satt den evinnerliga affischen på kungen och hans fru. Vilken blandning... men så ser verkligheten ut här.

På vägen hem tog vi en spaningssväng på vårt favorit-hatar-hak Hotell Tazi. Det sleeziga. Även denna kväll lika ocharmigt som vanligt, eller vad sägs om bilderna? Men det är kul att hänga där ibland och iaktta de degenererade delarna av Marrakech. Vet inte vad det var med kvällens servitör, han verkade nästan full eller också var han totalt blasé på sitt jobb. Klientelet var inte direkt det charmigaste, som vanligt. Vi noterade kortfattat att vi inte såg särskilt många vi hade velat bli bekanta med. Däremot var det många som ville bekanta sig med oss, men vi körde den döva attityden och fotograferade dem istället.

Också ikväll spottade vi några "udda” par, t.ex en marockansk man med en medelålders västerländsk man lite för tätt intill. Och en ung marockansk kille med en turistkvinna. Beskyll oss inte för att vara fördomsfulla, det är vi inte. Skulle ni vara här skulle ni hålla med oss. Det hänger på kroppsspråket... Vissa saker framstår tydligt.

Plötsligt vid tjugo över elva kom det in en massa marockanska män som skulle titta på nyheterna om det som hänt i Casablanca. TV:n skruvades upp på högsta volym och alla tittade koncentrerat på sändningen, som verkade vara extra lång. ”Irhabi” var ett återkommande ord. Det är arabiska och betyder ”terrorism”. Inga roligheter alls.